En takvåning på 50 kvadratmeter från 1960-talet i Setagaya-ku i Tokyo har fått en helt ny gestaltning. Arkitektbyrån kato taverna har ritat om lägenheten, och ROOVICE har svarat för byggarbetet. Renoveringen började med att rummet skalades ner till sin råa betongstomme, så att de lager som tillkommit genom tidigare ombyggnader försvann.
Lägenheten, som kallas Gakudai Apartment, hade omkring tjugo år tidigare genomgått en renovering som gjorde att fönster förseglades och att flera hörn blev svåra att använda, så kallade döda zoner. Nu har fönstren öppnats igen, och golvnivån har gjorts jämn genom hela lägenheten. Färre innerväggar gör att rummen flyter in i varandra, och den som går genom bostaden möter inga tröskelkanter mellan de olika delarna.
Det centrala greppet är en gemensam kärna med vardagsrum, matplats och kök. Runt den delas lägenheten upp i en dagszon och en nattzon, så att vistelse och vila sker i var sin del av bostaden. Materialen är sparsamma: lauanplywood, rostfritt stål och murbruk. Entrédörren är isolerad, vilket gör att någon förhall inte behövs. Den utökade doman, en traditionell japansk entré, är klädd i murbruk och öppnar direkt mot kärnan, så att gästen kliver in i lägenhetens mitt utan mellanled.
Köket bygger delvis på en räddad kommersiell enhet från företaget Maruzen, en storköksutrustning som hittat en ny plats i ett privat hem. Den har justerbara ben, så att bänkhöjden kan anpassas, och köksfläkten har förenklats. En stång av stål löper längs väggens kant och följer den sluttande taklinjen. Den bär också upp gardinen, vilket gör att en konstruktiv detalj samtidigt blir en praktisk funktion i vardagen.
Sovrummet har byggts om till en isolerad trälåda. En asymmetrisk spegeldörr har placerats mot en ojämn pelare och en balk, som fanns kvar i stommen och som inte kunde flyttas. Dörren gör att rummet blir ett eget avskilt utrymme utan att ta upp mer golvyta än nödvändigt. Det fabrikstillverkade badrummet i ett stycke har ersatts av en inkapslad badmiljö klädd i Mortex, med ett badkar från TOTO.
Glasblock och en skjutbar spegel släpper in ljus i de delar som tidigare var mörka. Eftersom fönstren öppnats igen når dagsljuset längre in i lägenheten än tidigare. Väggmonterad luftkonditionering har flyttats undan från den smala verandan, som därmed blivit användbar igen. Balkongen var tidigare upptagen av aggregatet, och nu finns utrymme för att vistas utomhus även på en liten yta.
Byrån kato taverna har även visat ett annat projekt i Tokyo, en parfymbutik som heter Xinú Tokyo i Aoyama. Den har utformats av Esrawe Studio och Cadena Concepts. Byggnaden är en treplansbyggnad i betong som ursprungligen ritades av Satoshi Hiranos ateljé. In i interiören skär svarta lamellträelement i vinklar, vilket bryter upp de räta linjerna i betongen. Våningsplanen har olika teman: på bottenplanet säljs kroppsparfym, på första våningen rumsdofter och på översta våningen botaniska exemplar.
Projektet leds av Héctor Esrawe, grundare av den mexikanska byrån Esrawe Studio och medgrundare till Xinú. Han är därmed knuten både till butikens koncept och till den arkitektoniska gestaltningen. Att två projekt i Tokyo visas tillsammans visar hur betong, trä och stål kan användas i täta urbana miljöer, där varje kvadratmeter räknas och där materialen får synas i sin råa form.
21