Ett par i Poznań, Karolina och Mariusz, har låtit förvandla en förkrigsvilla i stadsdelen Grunwald. Huset byggdes runt 1932 och var tidigare ett flerfamiljshus. Nu är det ett enfamiljshem, och resultatet bygger på att de gamla detaljerna fått vara kvar samtidigt som den nya inredningen tar en tydligare, industriell riktning.
Det som började som en renovering av inredningen blev med tiden en helt ny gestaltning av huset. Arkitekten Adam Wierciński leddes projektet genom sin studio, och även fasaden och tomten runt huset har fått ny utformning. Samtidigt har originalväggar och golv restaurerats, så att husets ursprungliga karaktär fortfarande syns i rummen. Fotografierna av interiörerna har tagits av Oni Studio.
Vid fönstren har man bevarat de ursprungliga fönsterbrädorna och taklisterna. De nya fönstren är utformade efter de gamla, vilket gör att fasaden i stort behåller sitt uttryck. Trappan har blivit en av husets främsta visuella detaljer, och trappvolymen fungerar som ett centralt inslag i det öppna intrycket. Det är den volymen som först märks när man kliver in i huset.
Ett av de mest synliga inslagen är den industriella stilen, som medvetet kontrasterar mot husets förkrigsarkitektur. Lampor, grind och regnvattentankar är tillverkade i galvaniserat stål. Totalt rör det sig om 45 specialgjorda inredningsdetaljer i stål, ek och laminerat glas. Hantverkarna i trakten har tillverkat delarna av naturliga material, vilket gör att de olika föremålen i huset hänger ihop trots de skilda materialen.
Matbordet i ek har ben som återspeglar balustrarna i trappan, en liten men tydlig koppling mellan möbel och arkitektur. Bänkskivor och diskbänkar är av granit från Strzegom, och över köksön hänger ett linnetyg som mjukar upp den hårda industriella ytan. Även golvet bär spår av husets historia: betonginfyllnader markerar var de tidigare väggarna har stått, så att planlösningen från 1932 fortfarande går att läsa.
Planlösningen har förändrats på bottenvåningen. En central vägg har tagits bort och ersatts av en synlig stålbalk, som bär upp den öppna ytan utan att dominera rummet. På samma linje som den gamla väggen sitter en neoninstallation, som gör att man fortfarande kan läsa av var rummen tidigare var avgränsade. Lösningen är ett exempel på hur ingreppet i huset har gjorts för att synliggöra det förflutna snarare än att sudda ut det.
På fasaden mot trädgården har man klätt en del av huset i profilerad aluminiumplåt. Materialet reflekterar solljuset och ser olika ut beroende på väder och ljus under dygnet. Det ger fasaden ett föränderligt uttryck som speglar årstider och väderlek, och den kontrasterar mot den ursprungliga putsade fasaden på andra sidor av huset.
Renoveringens omfattning gör att man kan betrakta den som en fullständig omvandling snarare än en vanlig ommålning eller möbelbyte. Projektet har tagit hänsyn till både husets historia och familjens behov av ett modernt hem. Det finns uppgifter som inte framgår av underlaget. Exakt när renoveringen blev klar anges inte, och inte heller vad projektet kostade. Det som går att konstatera är att huset i Grunwald nu kombinerar bevarad förkrigsarkitektur med en tydlig, hantverksbaserad inredning i industriell anda.
29