MUNCH-museet i Oslo låter besökarna uppleva själva vägen genom huset som en del av besöket. Byggnaden ligger i stadsdelen Bjørvika vid vattnet, och den är utformad så att rörelsen mellan galleriernas slutna rum blir en vandring med utsikt över staden. Planlösningen skiljer tydligt på det inneslutna utställningsutrymmet och en genomskinlig cirkulationszon, och det är i den senare som stadens rörelse och ljus blir synliga för besökaren.
Museet öppnade den 22 oktober 2021 och är ritat av den spanska arkitektbyrån estudio Herreros, där Juan Herreros och Jens Richter ledde arbetet. Lokala arkitekter var LPO Arkitekter. Huset har tretton våningar och elva utställningshallar. Det är tillägnat Edvard Munchs konstnärskap, men det rymmer också ett bredare kulturprogram, vilket gör byggnaden till mer än en minnesplats för en enskild konstnär.
Den offentliga rutten stiger genom byggnaden och förbinder entréhallen med övre terrasser och observationsutrymmen. Mellan zonerna finns slussutrymmen som hjälper till att reglera klimatet och gör det möjligt att låta luften ventilera naturligt. Den ventilationen är en del av att hålla de inneslutna salarna stabila för konstverken, samtidigt som de genomskinliga ytorna får vara öppna mot omgivningen. Fasaden består av perforerade, vågiga aluminiumpaneler som skyddar mot solen och bidrar till husets utseende utifrån. Lindner levererade 4 018 fasadpaneler, och hundra av dem kan öppnas för att lyfta in konstverk i huset, vilket visar att fasaden också fungerar som en praktisk del av verksamheten.
Museets upplägg visar hur arkitektur kan göra själva förflyttningen mellan rummen till en upplevelse. I stället för att enbart fungera som väg mellan salarna blir cirkulationen ett eget rum med utsikt, där staden syns genom glaset innan besökaren når nästa utställning. Det är en lösning som kombinerar skydd för konsten med öppenhet mot omgivningen, och den gör att den långa vandringen genom huset inte känns som en paus mellan verken utan som en del av själva besöket.
6